Vilka olika typer av hjärtsvikt finns det?
Hjärtsvikt kan påverka olika patienter mycket olika – de drabbade delarna av hjärtat, de resulterande symtomen och tidsförloppet för hjärtsviktens debut kan variera kraftigt. Av det skälet används olika medicinska termer för att exakt beskriva olika typer av hjärtsvikt. Det är mycket viktigt att definiera typen av hjärtsvikt och dess orsak, eftersom det avgör behandling. Det kan vara mycket svårt att ställa exakt diagnos eftersom symtomen kan vara mycket snarlika. Alla typer av hjärtsvikt orsakar till exempel andnöd, utmattning och en viss grad av blodstockning, vanligen i lungorna, men även i andra delar av kroppen som lever, tarmar, njurar och de nedre extremiteterna.
Akut hjärtsvikt utvecklas plötsligt och symtomen är initialt allvarliga. Akut hjärtsvikt kan följa en hjärtinfarkt som har orsakat skador i ett område i ditt hjärta. Det kan också orsakas av en plötslig brist på förmåga hos kroppen att kompensera för kronisk hjärtsvikt. Om du utvecklar akut hjärtsvikt kan den vara allvarlig i början, men pågår kanske bara under en kort tid och förbättras snabbt. Den kräver vanligtvis behandling och medicinering som ska administreras genom injektion direkt in i blodet (intravenöst).
Kronisk hjärtsvikt är mycket vanligt. Symtomen visar sig långsamt över tid och förvärras gradvis.
Om symtom som andfåddhet förvärras inom en mycket kort tid hos en patient med kronisk hjärtsvikt kallar vi det för en episod med akut hjärtsvikt. Sådana episoder behöver ofta behandlas på sjukhus och bör därför förebyggas. Heartfailurematters.org kan hjälpa dig att förebygga sjukhusvistelser.
Observera att hjärtsvikt kan orsakas eller förvärras av oregelbunden hjärtrytm eller en snabb hjärtrytm eftersom det hindrar att kamrarna fylls på rätt sätt. Det är viktigt att upptäcka sådana utlösande faktorer för att behandla dem och undvika dem i framtiden.
Vänstersidig hjärtsvikt innebär att kraften i den vänstra kammaren, som pumpar blod genom hela kroppen, reduceras. Därför måste den vänstra kammaren arbeta hårdare för att pumpa samma mängd blod.
Det finns två typer av vänstersidig hjärtsvikt:
- Systolisk svikt: Den vänstra kammaren saknar kraft att sätta tillräckligt med blod i omlopp.
- Diastolisk svikt: Den vänstra kammaren kan inte slappna av normalt eftersom muskeln har blivit styvare och fyllningen har försämrats.
Termen ejektionsfraktion används för att beskriva kamrarnas styrka och förmåga att tömma sig vid varje hjärtslag. Det kan mätas på många sätt, men oftast med ekokardiografi. Om pumpförmågan hos huvudpumpkammaren är reducerad kallas det ofta för HFrEF, eller hjärtsvikt med reducerad ejektionsfraktion. Om det primära problemet är onormal avslappning under diastole, som försämrar fyllningen, används ofta termen HFpEF, eller hjärtsvikt med bevarad ejektionsfraktion. Det förekommer ofta överlappning mellan dessa tillstånd med både minskad tömning och fyllning.
Vid högersidig hjärtsvikt äventyras höger pumpkammare eller ventrikel, som pumpar blodet till lungorna.
Det kan bero på muskelskador, t.ex. en hjärtinfarkt i den högra kammaren, skador på klaffar på den högra sidan av hjärtat eller förhöjt tryck i lungorna.
Hjärtsvikt drabbar emellertid båda sidorna av hjärtat och kallas då biventrikulär hjärtsvikt.
