Antikoagulantia och nya orala antikoagulantia

Så verkar de

Antikoagulantia även känt som antitrombotiska medel eller blodförtunningsmedel, hämmar bildningen eller tillväxten av blodproppar. De är viktiga eftersom personer med hjärtsvikt kan producera blodproppar i hjärtat eller i blodkärlen som återsänder blod till hjärtat. För patienter med förmaksflimmer, som är en oregelbunden hjärtrytm som är särskilt vanligt hos patienter med hjärtsvikt, är behandling med antikoagulantia av avgörande betydelse, eftersom de skyddar mot att blodproppar bildas i vänster förmak, som kan flytta sig till hjärnan och leda till en stroke (blodpropp i hjärnan).

Även om antikoagulantia ofta kallas för blodförtunnande medel, får de faktiskt inte blodet att flyta mer fritt genom blodkärlen. Se dem som något som förhindrar trögflytande blod från att bilda blodproppar där det inte borde.

Warfarin är det vanligaste antikoagulerande medlet och tas i form av tabletter. Dosen warfarin varierar från person till person. Din läkare eller sjuksköterska kommer att mäta ditt INR (International Normalised Ratio) värde regelbundet, särskilt i början av behandlingen och sedan rutinmässigt för att bestämma den rätta dosen för dig. Det är viktigt att du inte missar några tabletter eller tar extra doser. Om du gör det, måste du informera din läkare eller sjuksköterska.

Ibland kan du få en subkutan injektion med antikoagulantia strax under huden (vanligtvis en typ av heparin) i stället för warfarin. Det sker ofta på sjukhus under perioder då du inte kan röra dig, till exempel under en sjukhusvistelse för ett medicinskt ingrepp, eller om du inte kan ta tabletter.

Under de senaste åren, har en ny generation av antikoagulantia utvecklats, så kallade “nya orala antikoagulantia” eller NOAK. Dessa läkemedel används numera ofta för att skydda patienter med förmaksflimmer mot stroke. NOAK:s är minst lika effektiva som warfarin och kan vara lättare att använda, eftersom blodprover (INR) inte behöver tas regelbundet för att mäta blodets tendens att bilda en propp.

Biverkningar

Antikoagulantia kan öka kroppens tendens att blöda. Det visar sig vanligtvis som blåmärken eller en mindre blödning. Men även om risken är låg, finns det också en ökad risk för en större blödning (allvarlig blödning), till exempel vid förekomst av magsår.

Effekten av warfarin varar i flera dagar efter att man slutar ta tabletterna, även om din läkare kan administrera en behandling som snabbt kommer att minska benägenheten att blöda. Däremot är effekten av en NOAK kortvarig, timmar snarare än dagar, så att en eventuell tendens att blöda kan vara lättare att hantera.

Viktiga tips

Det är viktigt att du har ett nära samarbete med din läkare eller sjuksköterska när behandlingen påbörjas för att bestämma dosen warfarin eller en NOAK som är rätt för dig och upprätthåller en stabil grad av antikoagulation.

Du bör berätta för alla dina läkare, inklusive din primärvårdsläkare (allmänläkare), din tandläkare och apotekspersonal, om du behandlas med warfarin eller en NOAK. Det är bra att ha ett medicinskt varningskort eller armband på dig som anger att du behandlas med warfarin eller en NOAK, för eventuella nödsituationer.

På grund av risken för blödning är det viktigt att du meddelar din läkare omedelbart om du märker några tecken på onormal blödning, inklusive oförklarliga blåmärken eller blödning från tandköttet, näsan, urinvägarna eller tarmen. Det är mycket viktigt att rapportera exakt när du tog din sista dos antikoagulantia, såsom warfarin eller NOAK.